SVL i debatt: Dags för utvärdering av alkoholpolitiken
Idén om att politiker genom begränsad tillgänglighet och höga alkoholskatter kan styra alkoholkonsumtionen förefaller ha svagt stöd i verkligheten. Det skriver Anna De Geer, Sprit & Vinleverantörsföreningen i Svenska Dagbladet den 21/2.
En bärande tanke i den svenska alkoholpolitiken är att tillgängligheten av alkohol och därigenom även tillgängligheten till Systembolaget ska begränsas. Det ska vara få butiker, få utlämningsställen, stängt på söndagar och svårt att handla alkohol online från Systembolaget. På detta sätt tänker man sig att man begränsar tillgängligheten på alkohol, vilket förväntas göra att människor i allmänhet dricker mindre.
Häromveckan kunde vi till exempel läsa att Socialdepartementet nyligen sagt nej till Systembolagets önskan om att få tillämpa längre öppettider på lördagar och genomföra hemleverans efter stängningstid. Motivet till detta var att tillgängligheten av alkohol skulle öka och därigenom även alkoholkonsumtionen. Detta är ett föråldrat synsätt på människors hantering av alkohol som inte går i linje med empiriska fakta om svenskarnas dryckesmönster.
Nyligen presenterade den europeiska branschorganisationen SpiritsEUROPE rapporten, ”The missing link: Per Capita Alcohol Consumption & Alcohol-related harm”. Rapporten bygger på en jämförelse av officiell statistik över hur den svenska alkoholkonsumtionen utvecklats över tid och i relation till andra europeiska länder.
Rapporten ger en tydlig bild av att svenska dryckesmönster numera inte avviker i någon betydande grad från dem vi ser i sydeuropeiska länder som Italien, Malta och Grekland. Sedan millennieskiftet är vin den överlägset största dryckeskategorin även i Sverige. Vi ser också en mycket tydligt ökad efterfrågan av kvalitetsvin, hantverksmässigt tillverkat öl och kreativa drinkar i Sverige. Här är vi del i en global premiumiseringstrend där människor är alltmer intresserade av kvalitet och kultur kring alkoholdrycker och mindre av att dricka sig berusade. Detta bekräftas även av att Systembolagets försäljning av produkter i sortiment Lokalt & Småskaligt ökar kontinuerligt.
Svenskars konsumtion av alkohol har sjunkit stadigt under de senaste två decennierna, precis som den gjort i många andra länder, till exempel Italien. Den genomsnittliga svenskens alkoholkonsumtionen är idag ungefär lika stor som den genomsnittlige italienarens eller holländarens.
Ytterligare en tydlig trend är en minskad alkoholkonsumtion bland unga, både i Sverige och i andra västländer. I befolkningen som helhet syns en tydlig nedgång i det som i rapporten kallas heavy episodic drinking i många länder, inklusive Sverige.
Rapporten visar också att den genomsnittliga konsumtionen av alkohol i Sverige varierat kraftigt under de senaste sex decennierna trots att alkoholpolitiken varit tämligen likartad. Och än mer intressant, trots att den svenska befolkningens köpkraft nästan fördubblats sedan 1976 dricker vi inte mer idag än då.
Sammantaget framträder en bild av att dryckesmönster formas av globala trender snarare än av politiska beslut. Människor verkar välja både vad och hur mycket de ska dricka oberoende av hemlandets alkoholpolitik. Idén om att politiker genom begränsad tillgänglighet och höga alkoholskatter kan styra hur mycket alkohol som människor konsumerar förefaller ha svagt – och fallande – stöd i verkligheten. Erfarenheter från de stängda gränserna vi upplevt under de två senare åren har gett en fingervisning om vilka enorma volymer alkohol som i vanliga fall passerar över gränserna mellan Sverige och våra grannländer.
Hög alkoholskatt och begränsad tillgänglighet leder till att människor får förstärkta drivkrafter att flytta sina inköp från Systembolaget och gör andra alternativ, som egeninförsel och smuggling, mer intressanta. Resultatet blir därmed knappast minskad konsumtion eller högre skatteintäkter. Av detta bör man dra slutsatsen att i stället för att inrikta styrningen mot den totala konsumtionen så bör styrningen ta sikte på att kontrollera det som kan kontrolleras – var inköpen görs och vem som gör dem. För att åstadkomma detta har SVL länge förespråkat sänkt punktskatt på alkohol.
Idag är det närmast övertydligt att det finns många andra kanaler att få tag på alkohol än via Systembolaget. Av den sprit som konsumeras i Sverige är till exempel bara drygt hälften köpt på Systembolaget. I stället för att begränsa tillgängligheten i den kontrollerade försäljningskanalen bör politiken inriktas på att göra denna kanal mer attraktiv jämfört med alternativen. Systembolaget gör sin absolut viktigaste insats genom den noggranna kontroll av det man säljer och vem man säljer till.
En effektiv alkoholpolitik måste inriktas på de punkter där politiska beslut kan få verklig effekt. Efter ett tillkännagivande i riksdagen den 17 februari finns det glädjande nog numera en majoritet i riksdagen som kräver att regeringen ska genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. En sådan utvärdering bör undersöka hur vi mest effektivt når de personer som har störst problem med alkohol utan att begränsa tillgängligheten för den breda majoriteten av konsumenter; låg- till medelkonsumenter. Utvärderingen borde även pröva om ett nytt mål för alkoholpolitiken skulle kunna vara att öka Systembolagets andel av den alkohol som konsumeras.
Anna De Geer,
VD Sprit & Vinleverantöresföreningen – SVL
Läs SVL:s debattartikel från den 21 februari här.
Läs SVL:s slutreplik från den 1 mars i Svenska Dagbladet här.
