SVL Debatt: Värna monopolet – sänk alkoholskatten
Att höja alkoholskatten är fel väg att gå. All erfarenhet pekar på att det inte kommer att ge önskade förstärkningar av statskassan och inte heller motverka konsumtion. Det skriver SVL i ett debattinlägg i Altinget.
Pandemiåret 2020 visade sig vara ett starkt år för alkoholskatteintäkterna. Enligt regeringens ekonomiska vårproposition skedde en ökning med totalt 1,4 miljarder kronor från 2019 – hela 1,1 miljarder mer än vad staten hade budgeterat för. Detta utan att vare sig en ökning av totalkonsumtionen eller en höjning av alkoholskatten. Istället illustrerar ökningen tydligt gränshandelns betydelse.
När vi inte längre har kunnat resa till våra grannländer har svenskar som vanligtvis inhandlar sin alkohol utanför de svenska gränserna gjort sina inköp på Systembolaget. Resultatet har blivit att skatteintäkterna har ökat.
Enligt CAN:s monitormätning 2019 stod resandeinförsel för 11,2 procent av svenskarnas alkoholkonsumtion, insmugglad alkohol stod för 3,2 procent, hemtillverkning för 2,2 procent och internethandeln för 1,2 procent. Med andra ord utgjordes en knapp femtedel av konsumtionen av så kallad oregistrerad alkoholanskaffning. För sprit var Systembolagets marknadsandel endast cirka 60 procent. Detta är ett allvarligt hot mot den kontrollerade försäljningen.
Erfarenheterna från pandemin tyder dessutom på att siffrorna för resandeinförseln kan vara betydligt högre än vad CAN:s siffror indikerar. För 2020 rapporterar exempelvis norska Vinmonopolet en försäljningsökning på 40 procent för landet i stort och hela 100 procent i butiker nära den tillfälligt stängda gränsen till Sverige. Enligt SCB handlar norrmännen alkohol i Sverige för ungefär 2,2 miljarder kronor ett vanligt år, förra året var samma siffra endast 550 miljoner kronor. Vi ser samma mönster i Sverige. Exempelvis ökade försäljningen av ren alkohol med en fjärdedel i län nära gränsen till Danmark mellan 2019 och 2020. Försäljning som i vanliga fall sker utanför Sveriges gränser.
Att en så stor andel av den alkohol svenskarna inhandlar införskaffas på annat sätt än genom köp på Systembolaget är ett hot mot den kontrollerade försäljningen. Andelen unga som får tag på smuggelsprit har i princip ökat varje år de senaste 7 åren enligt statistik från CAN. Systembolaget har en viktig roll i att upprätthålla noggrann kontroll av ålder och nykterhet samt genomföra kvalitetskontroller på det som säljs. Det är viktigt att bevara. Därför vill vi uppmana politiken att ta till sig av den kunskap vi har fått under det senaste året om hur gränshandeln med alkohol fungerar i realiteten.
Av vårändringsbudgeten framgår att den höjning av alkoholskatten som regeringen sedan tidigare aviserat till 2023 ligger fast. Det är olyckligt. Att höja alkoholskatten är fel väg att gå. All erfarenhet pekar på att det inte kommer att ge önskade förstärkningar av statskassan och inte heller motverka konsumtion. Däremot kommer höjningen att driva svenskar att köpa alkohol på annat sätt än via Systembolaget. Istället för skattehöjningar bör alkoholpolitiken inriktas på att stärka Systembolagets attraktivitet som inköpskanal. En rimlig målsättning bör vara att Systembolagets marknadsandelar ska vara minst 80 procent på var och en av produktkategorierna, öl, vin och sprit.
För att uppnå detta är det viktigt att alkoholskatten hålls på nivåer som minskar incitamenten för införsel. Här bör Sverige inspireras av Norge som, efter att de sett effekterna av gränshandeln under pandemin, sänkt skatter på alkohol med målet att behålla alkoholförsäljningen på vinmonopolet och därmed värna skatteintäkter och motverka smuggling och införsel.
Vi vet nu att gränshandeln av alkohol är mycket omfattande och att den drivs av skatteskillnader mellan länder. Låt oss därför genomföra åtgärder som inte driver svenskar att köpa sin alkohol i utlandet.
Anna De Geer
VD Sprit & Vinleverantörsföreningen (SVL)
Läs SVL:s debattinlägg i Altinget här.
Läs SVL:s slutreplik i Altinget här.
